Internationella lagar om mänskliga
rättigheter

INTERNATIONAL BILL OF HUMAN RIGHTS

Den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är en ideal norm som länder världen över har gemensamt, men den har ingen laglig kraft. Från 1948 till 1966 var den huvudsakliga uppgiften för FN:s kommission för mänskliga rättigheter att således skapa ett internationellt organ för lagar om mänskliga rättigheter baserat på förklaringen, och att upprätta de mekanismer som behövdes för att genomdriva dess implementering och bruk.

Kommissionen för mänskliga rättigheter sammanställde två huvudsakliga dokument: Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR – International Covenant on Civil and Political Rights) och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR – International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights). Båda blev internationell lag år 1976. Tillsammans med den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna omfattar dessa två konventioner den s.k. ”International Bill of Human Rights”.

ICCPR inriktar sig på frågor som rätten till liv, yttrandefrihet, religionsfrihet och rätten att rösta. ICESCR inriktar sig på mat, undervisning, hälsa och tak över huvudet. Båda konventionerna tillkännager dessa rättigheter för alla människor och förbjuder diskriminering.

Dessutom införde Artikel 26 i ICCPR en FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kommittén som består av arton experter på mänskliga rättigheter, är ansvarig för att se till att var och en som undertecknar ICCPR följer dess villkor. Kommittén granskar rapporter som skickas in av länder vart femte år (för att se till att de följer ICCPR), och publicerar de slutsatser de finner om ett lands verkställighet.

Många länder som har ratificerat ICCPR har också samtyckt till att människorättskommittén får undersöka beskyllningar angående individer och organisationer om att landet har kränkt deras rättigheter. Innan den klagande anför besvär till kommittén, måste han först uttömma alla juridiska tillflyktsmöjligheter i det landets domstolar. När kommittén har gjort en undersökning, publicerar den resultaten. Dessa resultat har stor giltighet. Om kommittén stödjer påståendena, måste det landets regering vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet.

FN:s SENARE DOKUMENT OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

Förutom konventionerna i den internationella Bill of Rights har Förenta Nationerna antagit över tjugo viktiga fördrag som ytterligare utformar mänskliga rättigheter. Dessa inkluderar konventioner för att förhindra och förbjuda specifika kränkningar såsom tortyr och folkmord och för att skydda specifika, sårbara befolkningar såsom flyktingar (Konventionen rörande flyktingars status, 1951), kvinnor (Konventionen för att undanröja alla former av diskriminering av kvinnor, 1979), och barn (Konventionen för barnens rätt, 1989). Andra konventioner täcker rasdiskriminering, förhindrandet av folkmord, kvinnors politiska rättigheter, förbud mot slaveri och tortyr.

Vart och ett av de här avtalen har bildat en expertkommitté som övervakar att avtalets påbud verkställs av de berörda länderna.

SKRIV PÅ NAMNINSAMLINGEN
LADDA NER